Registrets betydelse
En god hälso- och sjukvård skall, enligt Socialstyrelsen, sträva mot att uppnå satta mål samt vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, och förmedlas i rimlig tid. Kvalitetsförbättring inom hälso- och sjukvården kräver mätning och uppföljning inom samtliga dessa kvalitetsområden samtidigt för att inte få en överdriven fokusering på en eller några av aspekterna.
SKaPa-registret kan ge möjlighet att
- utvärdera om friska individer förblir friska alt. att individer med sjukdom ej försämras eller återinsjuknar (uppnå mål)
- ge tandvård på lika villkor för hela befolkningen (patientfokuserad, jämlik)
- så långt det är möjligt utforma och genomföra vården i samråd med patienten och upplysa patienten om sitt tandhälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds (patientfokuserad)
- följa upp och jämföra hållbarheten av olika reparativa åtgärder (uppnå mål)
- säkerställa efterlevnad där det finns evidensbaserad kunskap (kunskapsbaserad)
- synliggöra kvalitetsbrister, kunskapsluckor och olikheter i vårdinriktning (ändamålsenlig, säker, effektiv)
- påverka utvecklingen mot samsyn och enhetlig vårdinriktning (ändamålsenlig, jämlik)
- stödja vidareutveckling av nationella riktlinjer (kunskapsbaserad)
- innebära incitament till noggrannare undersökningar och vårddokumentation (säker)
- skapa högre funktionalitet i tandvårdens datajournalsystem (effektiv).
Utöver ovanstående ger kvalitetsregistret data som kan användas för andra odontologiska ändamål, t.ex. deskriptiv epidemiologi, analys av sjukdomsförekomst och forskning. Samkörning med andra kvalitetsregister kan komma att bli aktuella. Ett huvudsyfte för SKaPa är att stimulera till vårdutveckling, med data som grund.