De orala sjukdomarna karies (hål i tänderna) och parodontit (tandköttsinflammation/tandlossning) är folksjukdomar. Båda sjukdomarna är smygande och du upptäcker dem själv först i sent stadium. Tidig upptäckt sker vid undersökning i tandvården. Båda sjukdomarna kan förhindras eller bromsas genom egenvårdsinsatser och professionella förebyggande och sjukdomsbehandlande insatser. Uppkomna skador kan i mycket tidiga stadier läkas och i senare stadier, med manifesta skador, delvis repareras. Uppföljning och utvärdering för att förbättra den orala hälsan och utveckla befintliga vårdmetoder avseende karies och parodontit sker i begränsad omfattning inom allmäntandvården. Detta trots att sjukdomarna drabbar en stor del av befolkningen och stora resurser läggs på reparativa och rekonstruerande vårdinsatser. Bristen på nationell utvärdering hämmar vårdutvecklingen. Det är detta SKaPa vill råda bot på. Behovet av uppföljning är stort i både offentligt som privat bedriven vård.

Du kan drabbas av obehag, lidande, tandförluster och estetiska problem om karies och parodontit ej upptäcks i tid. Allmänhälsan kan påverkas av infektioner i och kring tänderna. Indirekt kan andra organsystem än munhålan drabbas. Det finns t.ex. misstanke om samband mellan parodontit och hjärt-kärlsjukdomar. Funktionella problem och otillfredställande estetik kan anta stora proportioner, med t.ex. försämrad tuggfunktion och sociala handikapp såsom avvikande tal och utseende som följd. Tandvårdsmaterial (plaster och olika metaller) kan utgöra en medicinsk och psykogen problematik för en begränsad grupp av patienter. Följdverkningarna av karies och parodontit är livslånga med stora kostnader både för dig och samhället.

Stora resurser sätts in för att förhindra nyinsjuknande och bromsa fortsatt sjukdomsutveckling genom förebyggande egenvård och professionellt bedriven profylaktik och att reparera uppkomna skador (fyllningar, kronor och broar, tandköttsoperationer, tandutdragningar, proteser och implantat).

Forskning har gett kunskaper om orsaksmekanismer till sjukdomarna karies och parodontit. Kolonisation av bakterier ur normalfloran utgör grundorsak. Dock är båda sjukdomarna multifaktoriella. Ökad kolhydratbelastning bidrar till kariesutveckling medan minskade försvarsmekanismer hos individen accelererar sjukdomsutvecklingen av båda sjukdomarna. Som för många andra folksjukdomar tycks det också finnas ett samband mellan ogynnsamma socioekonomiska förhållanden och hög sjukdomsförekomst.

Medan orsakerna till karies och parodontit således är relativt väl kända är utvärdering och utveckling av olika behandlingsmodeller bristfälliga. T.ex. har det på senare år lanserats en metod att avvakta med lagning av små till medelstora kariesangrepp. Samtidigt som detta sparar tandsubstans, om karies avstannar, kan det hos enskilda individer leda till att tänder måste rotfyllas eller dras ut om angreppen fortsätter in till pulpan. Hur väl denna moderna behandlingsinriktning av karies lyckas, och dess koppling till munhygieniska åtgärder, är ännu ej utvärderat på populationsnivå. Överlevnad för tänder med parodontit i relation till behandlingsinsatser är ett annat exempel där mer utvärdering behövs.

Hittills har det också saknats kunskap om hur stor andel av befolkningen som varje år undersöks och behandlas inom tandvården, och vilka undersöknings- och behandlingsåtgärder som tandvården utför. För den del av den vuxna befolkningen, som får tandvårdsersättning via Försäkringskassan, kommer detta till viss del att kunna följas upp med hjälp av data som rapporteras till Socialstyrelsens Tandhälsoregister via Försäkringskassan fr.o.m. 1 juli 2008. Barn- och ungdomstandvården liksom tandvård till människor med funktionshinder och sjukdomar, inklusive äldre, med rätt till subventionerad vård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem, s.k. nödvändig tandvård och tandvård pga. sjukdom under en begränsad tid, ligger dock utanför sådan uppföljning.
Genom SKaPa kan vård till alla delar av befolkningen följas upp. Såväl beställare som utförarna av vården, har ett intresse av att utvärdera och utveckla tandvården för att uppnå bästa möjliga hälsa hos populationen, med optimalt anpassade resurser antingen vården bedrivs i offentlig eller privat regi. Staten har intresse av att alla medborgare erbjuds en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor.