På kliniken upplevde man att behandlarna gjorde olika beträffande vårdplaner när det gällde sjukdomsförebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder på vuxna patienter med kariesrisk. Det innebar att vuxna patienter med risk för karies fick fluorbehandling och information /instruktion i för liten grad.

Projektet ledde till:

- förbättrad riskbedömning av patienterna

- ett nytt vårdprogram för patienter med risk för karies

- att ett nytt skriftligt informationsmaterial framställdes

- att patienter med risk för karies erbjöds fluorbehandling i samband med sin basundersökning

- en ny rutin som innebar att patienter med risk för karies erbjöds återkommande fluorbehandling hos profylaxtandsköterska

Projektgruppen uppskattade att med mätbarhet och ett strukturerat arbetssätt kunna bedriva ett förbättringsarbete.

Klinikens rutiner kring diagnostik och behandling av patienter med parodontit upplevdes ha brister. Detta ledde till att kliniken hade svårt att erbjuda patienter med hög risk för parodontit en god behandling. Målsättning blev att förbättra patientflödet genom att ändra klinikens rutiner. Detta i avsikt att på sikt öka tillgängligheten och kunna ta hand om fler patienter.

Projektet innebar att:

- i ökad omfattning utföra fullständiga parodontala fickstatus

- parodontalt friska patienter med begränsad förekomst av tandsten färdigbehandlas i samband med basundersökningen hos tandläkare

- i ökad omfattning följa verksamhetens riktlinje för behandling av patienter med parodontit

Projektgruppen tyckte att de lärt sig processen kring vårdutveckling och insåg vad SKaPas datalager kan bidra med i dessa sammanhang.

Klinikens statistik har under de senaste åren visat att 20 % av barnen 3-5 år har en måttlig eller hög kariesfrekvens, enligt klinikens riskbedömningssystem. Med tidigare rutiner har kariesutvecklingen inte förbättrats.

Projektet innebar att:

- kliniken kalibrerade sig beträffande daganteckningar, riskbedömning och recall

- daganteckningarna förbättrades genom att använda enhetliga fraser

- kliniken genomförde utbildningsinsatser beträffande barntandvård och motiverande samtal. Man har även aktualiserat Folktandvårdens riktlinjer för R2 (riskbedömning) och Recall (kallelseintervall)

- kliniken utvecklade ett samarbete med barnhälsovården med fokus på barn med kariesrisk

Projektgruppen tycker att projektet inneburit en ökad sammanhållning på kliniken. Man tyckte att projektet varit roligt och lärande. Det har också varit intressant att samarbeta med personal från barnhälsovården. Man skulle gärna uppmuntra andra kliniker till att arbeta med projekt.

Folktandvården Linné är en tandklinik som startade sin verksamhet våren 2016. Man upplevde då att många, för kliniken nya patienter, hade omfattande parodontala skador. Kliniken behövde då gemensamma rutiner kring riskbedömning, journalföring och röntgentagning.

Projektet innebar att:

- behandlarna förbättrade sin riskbedömning av patienter med parodontit

- en ny rutin infördes där även tandhygienister utförde riskbedömning

- journalanteckningarna förbättrades och att parodontala diagnoser ställdes i ökad omfattning

- kvaliteten på röntgenbilderna förbättrades

Projektgruppen redovisade att projektet inneburit förbättringar kring omhändertagandet av patienter med parodontit.

På kliniken upplevdes ett flertal barn, vilka i 1-5 årsåldern bedömts varit lågrisk-patienter beträffande karies, vara högrisk-patienter vid 6-års undersökningen. Hur skulle man kunna finna dessa patienter i ett tidigare skede?

Projektet innebar att:

- kliniken uppdaterade sina rutiner kring kostinformation och ”tandvila”

- kliniken uppdaterade sitt informationsmaterial kring kost och karies

- behandlarna i högre utsträckning tog röntgen på kariesaktiva förskolebarn

Projektgruppen kunde genom mätningar redovisa att arbetssättet förändrats under perioden och ville genom fortsatta mätningar följa utvecklingen.