Folktandvårdens tandklinik Sofia i Örebro hade över tid noterat en ökad förekomst av erosionsskador bland ungdomar. Man hade funnit att ungdomarnas kunskap i ämnet var begränsade liksom benägenheten att bryta sina invanda kostvanor. Behandlarnas tidigare rutiner kring informations- och motivationssamtal tycktes inte riktigt nå fram till målgruppen.

Man beslutade att till berörda patienter erbjuda ”kvalificerade rådgivande samtal”. Detta innebar ett inledande längre samtal vilket efter en månad följdes av ett kortare uppföljande samtal. Dessa samtal skedde i två former – dels fysiska samtal, dels som ett digitalt vårdbesök. Mötesformen valdes av den enskilde patienten. Oavsett mötesforms så gav behandlingen patienterna ökade kunskaper kring erosioner och ökad motivation kring att förändra sina kostvanor. Patienterna uppgav sig även ha ändrat sina kostvanor och skulle gärna rekommendera behandlingen till andra med samma problem. På kliniken planerar man fortsätta med behandlingsformen och ser möjligheter att andra kliniker inom regionen kan börja arbeta på liknande sätt.

Vid folktandvården i Motala såg man att gruppen barn 0–6 år hade en jämförelsevis hög förekomst av karies. Fokus hade tidigare i hög grad legat på att behandla sjukdomen operativt med följd att sjukdomsförebyggande-/sjukdomsbehandlande åtgärder utfördes i otillräcklig omfattning. Man hade före projektstarten formulerat ett omfattande ”kariesprogram” vilket inte ännu kommit till användning. Inom ramen för detta vårdutvecklingsprojekt valde man att tillämpa några utvalda delar av kariesprogrammet i samband med sjukdomsbehandling hos tandsköterskor.

Man beslutade att genomföra följande förändringar för barn med risk/hög risk för karies:

* Införa en tydligare terapiplan i patientjournalen, där terapiplanen fokuserade på non-operativ kariesbehandling och patienten inte fick tid för operativ kariesbehandling förrän sjukdomsinsikt var uppnådd, undantaget akutfall

* Rekommendera tandborstning med NaF-tandkräm tre gånger dagligen

* Att vid besöken hos tandsköterska be medföljande förälder att på sitt barn demonstrera sin tandborstteknik – och vid behov ge lämplig vägledning

Projektet innebar att man ändrade sitt sätt att arbeta och vidgade sin syn på karies som en sjukdom. För att nå målgruppens föräldrar så formulerades även ett skriftligt material där man tydligt beskrev karies som en sjukdom. En sjukdom som via en ”ordination” innehöll flera insatser hemmavid som ”medicin”!

Projektarbetet upplevdes ha ändrat medarbetarnas syn på karies som en sjukdom och vikten av sjukdomsbehandling.

En bristande bemanning, hög personalomsättning och ökande patientunderlag hade med tiden gjort att kallelserna för basundersökning blivit försenade. Detta blev synligt genom regionens mätningar där endast ca 30% av åldersgruppen 75 år och äldre syntes ha fått sin basundersökning inom avsett tidsintervall. En delorsak kunde även ha varit åldersgruppens eventuella rädsla för Covid-smitta. Största orsaken är ökat antal patienter och för få behandlare.

På kliniken beslutade man sig arbeta med att förbättra omhändertagandet av patienter 70 år och äldre. De förändringar man ville arbeta med var att:

*Boka längre behandlingstider i samband med basundersökning i syfte att få patienterna färdigbehandlade vid ett och samma besök. Patienterna skulle på så sätt kunna få enstaka lagningar samt tandhygienistbehandlingar gjorda vid undersökningstillfället.

*I högre grad rekommendera/förskriva riskpatienter NaF-preparat som tillskott till vanlig NaF-tandkräm

*Anpassa daganteckningarna bättre anpassade för åldersgruppen.

*Uppdatera och korta kallelselistorna för åldersgruppen.

Resultatet innebar bland annat att en ökad andel patienter blev färdigbehandlade vid ett besök, vilket de vid en enkätundersökning angav sig uppskatta. En större andel kariesaktiva patienter fick rekommendation om NaF-tillskott och under den arton månader långa projektperioden lyckades man även korta åldersgruppens kallelselista med fem år.